onsdag 23 januari 2013

Jag har varit tyst länge, men nu väljer jag att prata

Jag har varit tyst alltför länge om mitt problem. Men nu väljer jag att prata om det, i jakten på att må bättre, lära mig hantera det svåra som jag möter varje minut, varje sekund. Varje dag sedan den där operationen för  drygt 7 år sedan. Jag har lidit av Tinnitus sen den dagen jag opererades för otoskleros. Ibland är det värre, ibland är det bättre. Men jag har ständigt en orkester som spelar inne i mitt huvud, som inte tystnar. Det kan vara tjugo olika sorters ljud i örat. Ett brummande, tjutande, pipande, brusande, klickande, ja allt. Det lever om i örat hela tiden. Tidigare har jag bara hört det mestadels då det är lugnt och tyst omkring mig, men nu hör jag ljudet hela tiden även om tvn är igång. Jag hör oljudet och jag blir rädd av det. Jag blir rädd för orkestern som spelar i mitt huvud. Jag vet att jag aldrig kan få tyst på den.

Men nu har jag bestämt mig för att söka hjälp för detta. Jag ska gå med i en tinnitusgrupp för folk som har samma problem som jag. Jag ska börja prata mer om mitt problem för bara det i sig hjälper mig nog. Jag mår skitkasst pågrund av min tinnitus. Men nu har jag valt att den inte absolut inte ska hindra mig från att må bra. Jag ska börja MÅ bättre. Men man måste tillåta sig själv att ha perioder då man tycker synd om sig själv, det går över. Nästa stund tänker jag inte så, utan känner mig på mycket bättre humör. Jag har svårt att sova på nätterna, jag vaknar, hör oljudet. Blir stressad. Får panik av ljudet. Varav ljudet blir ännu ännu värre. Det blir en ond cirkel. Jag ska bli vän med den höga orkestern som alltid spelar i mitt huvud. Hur sjukt är det inte att ingen annan än jag kan höra den? Jag känner mig så ensam om detta, fast jag vet att jag inte är det. Över 1 000 000 människor i Sverige har tinnitus. Och jag är en av dem. Thats it. Jag vill absolut inte att någon ska tycka synd om mig för att jag har detta. Utan bara att folk ska förstå. Varför allt inte alltid bara är på topp. Jag ska klara detta. Jag ska lära mig hantera detta.

Jag har allt i världen att kämpa för. min underbara son och familj. Jag vet att stress och sömnbrist förvärrar tinnitus, vilket jag har varit utsatt för sista tiden. Så bara hoppas att jag hittar metoder som kan lindra mitt lidande av eländet.

Är det någon mer som lider av samma?? berätta gärna, det känns bättre att prata med folk som förstår.

Ja, jag ska inte sakna tystnaden mera. Utan lära mig att leva med det. Jag ska fara iväg på badhuset, sätta mig i bubbelpoolen och försöka koppla av.

Tackåhej.

5 kommentarer:

  1. Hej och tack för besöket på min blogg, jag skrev ett längre svar till dig där. Nej, ensam är du inte. När min tinnitus debuterade var det ett oljud som inte går att beskriva, det var som om jag hade världens alla läten i huvudet på en gång, till och med viskningar och pinglande klockor. Numera är det i alla fall mest "syrsor" och det kan man ju stå ut med.
    Jag tycker att du ska försöka få en brusapparat från hörcentralen, den kan du använda dygnet runt. Förutom att den hjälper dig att bli vän med tinnitusen (rättare sagt: strunta i den) är den också en kompis och ett sällskap de där tysta nätterna när Tinnitustomten verkligen breder ut sig.
    Du behöver inte sakna tystnaden. Den kommer tillbaka, men med en ny definition. När allt kommer omkring har ingen av oss någonsin upplevt total tystnad. Hörs inget annat, hör vi bruset av vårt eget blod och våra andetag och hjärtslag. Så ... i din och min tystnad finns inte bara ett dunkande hjärta, utan också ett visst brus i huvudet. Men man kan fortfarande kalla det tystnad.
    Bra idé med tinnitusgruppen, tycker jag.

    SvaraRadera
  2. Vad bra om du hittar en nån grupp :) försöka lära sig att leva & hantera de bättre :) kram syster :)

    SvaraRadera
  3. Hade jag kunnat ta över orkestern så hade jag gjort det!!!! Bra att du går med i en tinnitusgrupp, där kanske du får lite tips och idéer! !! Bara att prata om sina problem lindrar, så en klapp på axeln ska du ha:) kram kram från mamma

    SvaraRadera
  4. Hej Therese! Jag heter Linda och känner precis igen mig i din beskrivning. Du får gärna höra av dig till mig om du ser detta, jag har mail linda_wret@hotmail.com

    SvaraRadera
  5. Hej Therese! Jag känner väl igen mig i beskrivningen av din situation. Du får gärna höra av dig till mig om du ser detta!

    SvaraRadera

Vad kul att du lämnar en kommentar! :)

Kommentera genom att klicka anonym om du inte är inloggad! Nu slipper du verifiera dig! Enkelt! :)