Gravid vecka 33

BARNET:

Ökar nästan 250 gram i veckan!

De närmaste fyra veckorna växer barnet otroligt mycket.

Det sover mycket och eftersom det går att se andetagen även under sömnen vet vi att andningscentret i hjärnan har utvecklats.

Musklerna har utvecklats, huden har slätats ut och lanugohåren börjar att ramla av, även om det efter födseln fortfarande kan sitta lite kvar på barnets rygg eller skuldror.

Vid den här tidpunkten har de flesta barn ställt sig med huvudet i bäckenet och är redo att gå vidare. Om du är omföderska ställer sig barnet kanske inte i den här positionen förrän förlossningen sätter igång.

Barnets förmåga att reglera kroppstemperaturen utvecklas – det kan nu svettas, vilket barn som föds tidigare än i denna veckan inte kan.


MAMMA:

Magen sjunker


Har du märkt att magen sjunker något? Kanske är det för tidigt ännu, men då vet du i alla fall vad du har att se fram emot! Några veckor innan sammandragningarna börjar eller i samband med sammandragningarna märker du kanske att din mage förändras. När barnets huvud rör sig ner i förlossningskanalen, sjunker allting nedåt.

Några upplever det som en befrielse, eftersom det blir lättare att andas. Andra påstår att de har fått midjan tillbaka ...

Du ska inte bekymra dig om du inte upplever att magen sjunker. Det sker inte vid alla graviditeter. Det är också helt normalt att magen inte sjunker förrän precis innan eller under förlossningen.

Det kan vara lite obehagligt när huvudet rör vid bäckenbottenmuskulaturen – det är en stickande känsla, som om den domnar bort. Prova att ligga på sidan – det minskar trycket på bäckenet, nerverna och blodkärlen i bäckenområdet.

EGNA TANKAR:

Ja, som sagt, magen sjunker och bebis trycker neråt... vissa stunder vågar jag inte röra på mig, det känns som att för varje steg jag tar så sjunker han ännu längre ner, påväg att komma ut. Så är det ju förhoppningsvis inte, men känslan är rätt skum vill jag lova! :) Det är bra att bebis förhoppningsvis börjat fixera sig nu.. det är ju ett tecken på att han börjar göra sig redo för att komma ut till oss. Ibland trycker han så mycket så jag håller på att både kissa å bajsa ner mig! :)) hehe... nu är det tur att jag har tränat min bäckenbotten.. :) Men nu kan jag faktiskt andas bättre än då han tröck upp mot lungorna och revbenen hela tiden :)

De senaste dagarna har förvärkarna och sammandragningarna inte kommit alls lika ofta som tidigare. I morgon ska jag till Bm, så det ska bli intressant att se hur mycket magen vuxit och om han har fixerat sig osv. Och jaa, jag märker av att bebis sover mer nuförtiden, han vaknar inte lika tidigt på mornarna.. och rör sig inte riktigt lika mycket eller på samma sätt som tidigare.

 Nu är det mer som små knuffar och långsammare rörelser jag känner... det är väl inte lika mycket plats där inne nu antar jag, men ibland blir jag lite orolig då han sover så mycket :) Men idag då vi var iväg har han busat där inne och känner direkt jag lägger handen på magen.. Nu i skrivande stund så bumsar han på där inne... söten. Igår fick moster S känna när han hickade och hela magen rörde sig fram och tillbaka, han hickade säkert i en halvtimma lilltrollet vårat. :)  Jag har gått upp ca 1 kilo på en vecka nu, så jag märker att liten har vuxit en del, plus att jag tycker att jag börjat samla på mig mer och mer vätska i både händer och ben. Jag känner mig mer & mer trött, och kräver mer sömn för varje dag som går tycker jag... det är väl nödvändig vila inför vad som komma skall antar jag! ;) Allt för dig bebis! <3 <3 Idag när jag gick in på sjukhuset så såg jag två nyblivna föräldrar med deras skatt vid entren... :) Dom såg så lyckliga ut men vågade knappt gå ut i kylan med den lille killen! Då tänkte jag, att gud så härligt snart är det vi som är på väg ut från sjukhuset med våran prins! åh gud så härligt.